Har jag bestämt vad valpen ska heta? Nix! Eller Pix (-ie/-el), Vix(-en) eller PicNic eller blir det en Hemlis?;)

Om man är modigare än jag…

kanske man vill se freestyle SM och AFEC?

Det kan man göra dogsports.nu.

 

Oh my dog!

I helgen…..
åkte jag till My Dog med Monster och Viggo. De hade båda kommit med på 2012 års freestyle SM som skulle gå av stapeln på lördagen. Monster hade även kommit med på söndagens AFEC (Agria Elite Freestyle Challenge). Vi had eäven räknat ut att vi förmodligen skulle få inhämta ett par pris någon gång under helgen men då vi inte hade fått någon info om detta var det hela lite ovisst in i det sista. =)

Nu var det ju inte bara vovvarna och jag  som skulle ner det. Vi hade nöjet att få samåka med Maggan och Trubbel och Erika och Mopsarna. De skulle bägge tävla med sina hundar bägge dagarna. Erika hade förutom freestyle och Agria cupen kvalat in till HTM SM. Båda mina resekompisar har även varit en del av årets landslagstrupp så man kan säga att det var ett ganska märkvärdigt gäng som åkte ner! ; )

Men märkvärdigast av alla är ju nästan BOB! Erikas stora gröna bilbussfordon. Han är så märkvärdig att man kan ta ut säten lite hursom helst. Vilket är vääldigt praktiskt om man är ett freestylegäng som ska iväg med sina hundar. Förutom alla hundar och all packning så måste vi ju också släpa med oss rekvisita vart vi än åker. (Man kan såklart ha program utan rekvisita men så gör inte vi!=)

(Nu när jag tänker efter tror jag nästan att även BOB var med i freestyle landslaget….. Han åkte i alla fall till VM…)

Väl nere i Göteborg dumpades Erika och Mopsarna av vid sitt hotell. Sedan var det meningen att Maggan och jag skulle vidare till vårt favoritställe; Lisebergsbyn!!! Vi bodde där förra året och var så nöjda att vi bokade en stuga i år igen. Fast nu unnade vi oss lyxen med toa och dusch. =)

Men nu går jag händelserna i förväg för än kunde vi inte unna oss någonting. Vi hade precis släppt av Erika och skulle nu GPS:a oss tillbaka mot Lisebergsbyn. Någonstans efter Berzelligatan gick det snett. Vi körde vilse och blev omkörda av cyklister och körde sånär in på Aschelbergvägen (vilket jag givetvis tyckte var hysteriskt roligt eftersom det är så vi östgötar säger arsel!)  innan vi äntligen började komma på rätt kurs igen. GPSEN förklarades oduglig och Lisebergsbyn hade förvarnats om vår sena ankomst.

Tillslut kom vi fram till vår fina lilla stuga med toa dusch och rum för en hund! Vår medhavda mat smakade underbart och våra sängar blev väldigt mysiga efter lite innovativ heminredning med täckesgardiner!

Freestyle SM
Ja, Freestyle Sm då! Ja, jag kan varken säga att jag blev toknöjd eller tokmissnöjd. Viggo kvalade in som nummer 13 och Monster som nummer 17 ( det fanns bara 15 platser i år men Monster kom in som sista reserv)  så jag hade väl inte så stora förväntningar. Monster var dessutom i slutfasen av löpet på SM. Jag är jättenöjd med att träningen hade gått så pass bra fram till SM trots det. På SM slutade Monster på plats 14 och Viggo på plats 11.

Men jag blev ändå lite besviken då jag kände att hundarna presterade sitt sämsta på länge. Viggo missade några av sina moves men fick ändå ganska bra från två av domarna och kommentaren berömde bland annat variationen i programmet trots att vissa saker uteblev. Vi fick högst poäng i kategorin tolkning av musik så den lyckades vi väl ganska med trots lite strul och det känner jag mig väldigt nöjd med. Totalt blev det över cert poäng men SM är inoff så det räknas inte. Men det var ändå skönt att veta att programmet gav så pass mycket när det gick som det gick. Det är bara så hemskt retligt då man blir nyfiken på vad man kunnat fått om det suttit som det skulle.

Med Viggos prestation grämer jag mig också väldigt mycket att jag startade som jag gjorde. Viggo har flera år varit en hund som har haft vädigt kort actiontid. Jag har därför varit försiktig med att värma upp fär länge och aktat mig för att stå och vänta för länge, både utanför och på plan. Men det senaste året har det hänt mycket med Viggo och hans uthållighet och prestation har bara blivit bättre och bättre. Men jag tror mina nerver tog över och jag stressade på starten så jag kände att han inte fick titta av sig eller förbereda sig alls. Redan när jag sträckte upp handen ångrade jag mig men då var det försent…

Jag kände mig inte så nöjd när jag gick av plan och tänkte att nu har jag resrverat inte bara sista plats utan näst sista också. Monster kunde jag ju inte förvänta mig så mycket av men med Viggo hade jag i alla fall förhoppning att vi skulle kunna visa upp hela programmet.

Eftersom Monster startade som löptik fick hon gå sist av alla. Hon hade också fått hålla sig lite i skymundan och det är inte hennes bästa uppladdning att inte få se tävlingsområdet före start. Men på mässan blir hon så trött av milijön så jag kan inte säga vilket som var värst eller bäst. I vilket fall kände jag först i programmet att hon var seg och ofokuserad. Sedan började hon ta lite egna initiativ. Vilket kunde varit bra om det hade varit coola musikanpassade moves, …men det var det inte.  Hon snurrade lite och gick några steg hit och några steg dit och sen kom Monsters gladaste stund på dagen.
I en värld av kaos och förvirring (Mässan alltså) ser hon något bekant och lyser upp! HATTEN!!! Till min fasa gör hon det som är allra svårast att dölja, fejka eller improvisera runt. Hon hämtar HATTEN. HATTEN som hon ska hämta framåt slutet. Den hämtar hon NU!! Mitt i programmet. Vad gör jag???!!!! Jag får lite mer småpanik ovanpå småpaniken jag haft ett tag nu, men hela tiden hör jag vår låt; ”…the show must go OOON!” så jag kan ju inte gärna sluta. Jag slänger upp hatten ovanpå hatten jag redan har på huvudet försöker le lite tappert som att ”Ha ha! Kolla vad fräcka och käcka vi e me dubbelhattfnatt!=)” (Jag har inte vågat se filmerna än så jag vet inte om det syns att jag försöker le eller om det blir mer som en grimas?). Därefter är det lite svart för mig. Mitt nästa minne är att jag sitter på huk och Monster dissar ytterligare ett moment och har fastnat i; gå-runt-gå-runt-gå-runt. Tillslut stannar hon på något vis…. helt fel vis. Men som slutpose improviserade jag en rörelse som jag tänkte att om hon hör så borde hon fatta vad jag vill om jag gör så här och säger så här. Så fick vi alla fall till ett slut. Som vi hittade på just precis då, på SM! Puh!

Prisutdelning..
Efter prisutdelningen för SM blev det dags att hämta pris för ”Årets hundar”! Det var ju lite mer peppande för mig för där hade vi ju bevis på att vi faktiskt varit jäkligt duktiga i år! Monster blev BÄSTA NYBÖRJARE 2012 och vårt lag som består av Viggo,  Monster och jag blev ÅRETS 6+ LAG!!!  Först ropade de upp Årets HTM hund och Årets Freestylehund och Sedan Årets Nybörjare. Så då fick jag gå in med Monster och få fint guldigt diplom, blommor  och gratulationer. Sedan ropade de upp  Årets 6+ så då fick jag ropa in Viggo som sprang sitt allra fortaste spring och så fick vi ta emot diplom, blommor och gratulationer, IGEN! =)

Sedan var det ärevarv. Då skulle Manchsterterriern Oscar springa först, Sedan långbenta dobermannen Diva och sist vi. Och de två första ekipagen höll inte igen.
Jag såg black-and-tan-rumporna kuta iväg och tyckte att det kändes lite retligt att komma ett halvt varv efter. Så det var en jädra tur att jag inte hade förväntat mig att stiligt och koppellöst trava lite  sansat runt ringen som de andra gjorde. För att vi skulle kunna hänga med i deras långbenta trav fick Viggo ta till sin allra vildaste flyg-och-fläng-gallop. Inte stiligt, inte sansat och vansinningt kul för Monster. Så efter de två blanksvarta skönheterna kom vi hoppandes, skuttandes, haffsandes och om jag ska vara ärlig blev det nog ett par hojt och skall också. Inte värdigt men väldigt mycket VI!=)

Hundarna tyckte nog att det enda lilla ärevarvet var mycket roligare än hela SMet! 😉

Senare…
på kvällen hade Maggan och jag tagit initiativ till en liten sammankomst för alla som var med på och omkring på SMet. Vi hadekollat ut och bokat restaurang. VI blev 6st. Lite dålig uppslutning kan jag tycka men det var kanske lite kort varsel och inte det mindre trevligt för det. Maggan firade en strålande insats på SM. Hon och Trubbel hade genomfört sitt program väldigt bra hörde jag (för jag satt ju under trappen med LöpMonstret, men jag hörde att de drog ner väldigt mycket applåder!=)). Jag fick väl mer fira att det var dags för mat!=)

Agria Freestyle Elite Challenge
Dagen därpå var det dags för AFEC. Eftersom denna tävling inte är reserverad för den svenska eliten var även tre danska ekipage med. Mao ännu hårdare konkurrens.
Efter gårdagens prestation var jag ju inte så värst hoppfull. Men denna dag körde Monster och jag vårt gamla snabbköpskassörskeprogram. Hon var galet trött och det märkte jag av  även på plan. Det gjorde mig knappast mindre glad för att hon ändå kämpade på och gjorde ALLT!
Det blev inte helt perfekt och Monster mode  var helt klart inte till hennes fördel men ändå gjorde hon allt!! Mina fina lilla duktiga hund. Hon gillar verkligen det programmet! Och det gjorde domarna också. I alla fall tillräckligt för en 8:e placering!! Helt klart ett rejält uppryck och en placering en reserv kan vara väldigt nöjd med!!! Vi placerade oss mitt i bland landslagsekipagen från norden!!

Maggan och Trubbel gjorde också ett uppryck! De slog till ordentligt och gjorde sitt program ännu bättre och fick en ANDRA PLACERING!!!
Om vi hade haft mer plats i BOB hade de kanske tom med vunnit men som det var nu var de inte tillåtna att vinna en stor säck hundmat vilket var precis vad 1:an fick! 1:an var för övrigt Carina Persson med Pop. De var verkligen på topp denna helg då de vann SM i freestyle, AFEC och som sämst(!) kom tvåa i HTM SM.

Nu har det gått två dagar sedan vi kom hem och hundarna är fortfarande trötta. Även jag om jag ska vara ärlig. Det är mycket tankar på hur vi ska gå vidare och satsa detta år. Och vad vi ska satsa på.

På lördag ska vi åka och hämta en ny liten familjemedlem och då får man räkna med att livet kan vändas upp och ner. Den nya lilla hunden är en liten berger des pyréenés à face race, nämligen Jomgardens Qiwi!
Det ska bli spännande att se vad hon vill hitta på! =)